Varför bad Gud Abraham att döda sin son?

2”Ta med dig din ende son, Isak, som du älskar, och gå till landet Moria och offra honom där som ett brännoffer på ett berg som jag ska visa dig!”

( 1 Moseboken 22:2 )

Hur allt började …

Guds löfte

Låt oss gå tillbaka i tiden och se på det som hände många år tidigare. Här är en reflektion över de löften som Gud gav Abraham då.

16och jag ska välsigna henne och ge dig en son med henne. Ja, jag ska välsigna henne och göra henne till mor för många folkslag. Även kungar ska finnas bland hennes ättlingar.”

19Gud svarade: ”Din hustru Sara ska få en son, och du ska kalla honom Isak.17:19 Isak är hebreiska för skratta, le; betyder han log. Jag ska ingå mitt förbund med honom och hans ättlingar, och det ska gälla i evighet.

21Men mitt förbund upprättar jag med Isak, som ska födas åt dig och Sara nästa år vid den här tiden.”

( 1 Moseboken 17:16,19,21 )

Gud förbinder sig att upprätta ett förbund med Isak, den ende son som Sara skulle föda. Löftet gavs innan Isak var född, vilket visar att Gud tydligt hade för avsikt att bevara Isaks liv. Men låt oss se hur Abraham reagerade på Guds löfte.

Abraham visar brist på tro på Guds budskap.

17Då föll Abraham ner inför Herren, samtidigt som han skrattade till och sa för sig själv: ”Skulle en hundraåring bli far? Och skulle Sara få barn när hon är nittio år?”

( 1 Moseboken 17:17 )

Abrahams handlingar vittnar inte om en stark tro på Gud.

Abraham litar fortfarande inte på Gud.

Senare upprepade Gud sitt löfte till Abraham. Den här gången uttryckte Abraham inget tvivel, men det gjorde Sara.

10Då sa han18:10 Dvs. en av de tre.: ”Nästa år vid den här tiden kommer jag tillbaka igen, och då ska Sara ha en son.” Sara hörde detta där hon stod och lyssnade i tältöppningen bakom honom. 11Men Abraham och Sara var båda mycket gamla, och Sara hade passerat den fruktsamma åldern. 12Därför skrattade Sara tyst för sig själv: ”Skulle en vissnad kvinna i min ålder kunna känna lust? Min herre är också gammal.”

13Då frågade Herren Abraham: ”Varför skrattade Sara? Varför sa hon att hon är för gammal för att få barn?

( 1 Moseboken 18:10-13 )

Kan vi nu säga att Abraham verkligen tror på Gud? Om han gjorde det skulle Gud inte ha behövt upprepa sitt löfte. Dessutom visar nästa vers att Abraham fortfarande inte litar på Gud, eftersom han lurar Abimelek, kungen i Gerar, genom att påstå att Sara är hans syster. Det tyder på att Abraham var rädd att hans död skulle äventyra uppfyllelsen av Guds löfte, eftersom det utan honom inte skulle bli någon Isak.

2och där sa han om sin hustru Sara att hon var hans syster. Då lät Gerars kung Avimelek hämta henne till sig.

( 1 Moseboken 20:2 )

11Abraham svarade: ”Jag räknade med att man inte fruktade Gud på denna plats. Jag tänkte att ni kunde döda mig för att få min hustru.

( 1 Moseboken 20:11 )

Ett år senare uppfyllde Gud sitt löfte och gav Abraham en son, precis som han hade lovat. Förändrade detta Abrahams tro på Gud?

Beviset för att Abrahams tro på Gud var ovanligt stark – starkare än vi kan föreställa oss.

Många år senare, när Isak hade vuxit upp, kom Gud med en chockerande begäran till Abraham. Förvånande nog svarade Abraham genast och gjorde precis som Gud hade befallt. Trots att Abraham älskade sin son Isak, sitt enda barn med Sara, höll han honom inte undan från Gud.

2”Ta med dig din ende son, Isak, som du älskar, och gå till landet Moria och offra honom där som ett brännoffer på ett berg som jag ska visa dig!”

3Följande morgon steg Abraham upp tidigt och sadlade sin åsna. Han tog med sig två unga tjänare och sin son Isak, högg ved till brännoffret och började gå mot den plats som Gud hade sagt till honom.

9När de kom fram till platsen som Gud hade talat om för Abraham, byggde han ett altare och på det lade han i ordning veden. Sedan band han Isak och lade honom på altaret över veden.

10Så höjde Abraham kniven för att slakta sin son.

( 1 Moseboken 22:2,3,9,10 )

12”Rör inte pojken och skada inte honom på något sätt! Nu vet jag att du fruktar Gud, när du inte ens undanhållit från mig din son, din ende son.”

( 1 Moseboken 22:12 )

Det här ögonblicket i Bibeln har en djup betydelse – inte bara på grund av den etiska sidan, som brukar fånga människors uppmärksamhet.

För det första kände Gud Abraham helt och fullt – hans förmågor och begränsningar – innan han kom med sin begäran. På samma sätt vet Gud i förväg allt om varje människa, innan hon handlar eller säger något.

2Du vet om jag sitter eller står.

Även om du är långt borta från mig

vet du vad jag tänker.

3Du granskar mig vare sig jag går eller ligger.

Du vet om allt som jag företar mig.

4Redan innan jag har ett ord på min tunga

vet du, Herre, vad jag tänker säga.

( Psaltaren 139:2-4 )

Samtidigt har Abraham en orubblig tro på Gud och är säker på att Guds löften kommer att uppfyllas. Han förstår utan tvekan att Gud kommer att hålla sitt löfte om att upprätta ett förbund med Isak och hans ättlingar. Därför kan Isak enligt Abrahams övertygelse inte bara dö. Om döden skulle komma litar Abraham på att Gud kan ge Isak livet tillbaka eller ingripa på ett sätt som stämmer med hans löfte. Abraham ger uttryck för denna orubbliga tillit när han säger att både han och Isak ska komma tillbaka, och förväntar sig att Gud själv ska ordna det offer som behövs.

5”Stanna här med åsnan”, sa Abraham till de unga männen, ”så ska jag och pojken gå vidare och tillbe, och sedan kommer vi tillbaka.22:5 Abraham var övertygad om att de skulle komma tillbaka båda två. Se Heb 11:17-19.”

( 1 Moseboken 22:5 )

7”Far”, sa Isak. ”Ja, min son”, svarade Abraham. Då frågade Isak: ”Vi har ved och eld, men var är lammet till offret?” 8”Gud ska utse ett offerlamm, min son”, svarade Abraham, medan de gick vidare.

( 1 Moseboken 22:7-8 )

Detta bevis på Abrahams tro visas för oss, Bibelns läsare, för att understryka hur djup tron var hos den människa som Gud hade utvalt. Det lyfter fram vilken stor betydelse Abrahams handlingar och tro har för oss alla.

18Genom din avkomma ska alla världens folk bli välsignade, eftersom du har varit lydig mot mig.”

( 1 Moseboken 22:18 )

Abraham offrade inte sin son – det var Gud som offrade sin …

Även om Abraham trodde att hans son till slut skulle leva, visste han inte hur eller när. På sätt och vis var Isak ”död” för Abraham under den långa tre dagar långa resan till det berg som Gud hade utsett, och ”uppstod” på tredje dagen, när resan var slut. Denna gripande parallell pekar fram mot korsfästelsen och uppståndelsen av Guds Son, Jesus, som korsfästes och uppstod på tredje dagen.

4På resans tredje dag såg Abraham målet på avstånd.

( 1 Moseboken 22:4 )

4Han begravdes, men på den tredje15:4 Se not till Matt 12:40. dagen uppstod han från de döda, i enlighet med Skrifterna.

( 1 Korintierbrevet 15:4 )

Utan att förstå den djupa kärlek och gudsfruktan som gjorde Abraham villig att offra sin son kan vi ha svårt att förstå Guds kärlek till oss. Även Gud gav sin ende Son för att han skulle bära korset för vår frälsning.

16Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv.

( Johannes 3:16 )