Är allt förutbestämt?
När vi läser om svårigheter som tycks vara på väg mot mänskligheten, eller mot våra egna liv, är det lätt att känna sig hjälplös, som om ingenting går att göra. Några av oss drar tyst slutsatsen att allt i livet redan är avgjort och att ingen ansträngning kan ändra på det. Men är det verkligen så?
Bibeln ger oss en mildare bild. Även de katastrofer som Gud själv har förkunnat, och även de välsignelser som han har lovat, genomförs inte alltid precis så som de uttalades. Ofta beror de på hur människor reagerar. Tänk på vad Gud sade till profeten Jeremia:
Hur följer vi Gud? Hur vill Gud att vi ska leva?
Under livets gång, när vi blir äldre, funderar vi ofta på hur vi ska leva rätt, handla rätt, var vi ska söka lycka och livets sanna mening. Vi finner ingen tillfredsställelse vare sig i dyra inköp eller i det vi har åstadkommit …
Vi har hört att Jesus räddar våra liv. Räcker det, eller behöver vi faktiskt göra något själva?
Bibeln skildrar enskilda människors och folks vandring från tidernas begynnelse och ger oss en ganska god bild av vem Gud är, varför han skapade oss och vad som förväntas av oss. Men låt oss börja från början.
Är Jesus Messias?
Vi hör ofta om Jesus och om att han frälste oss genom att dö på korset för oss. Och den som tror på honom har evigt liv.
Att rädda våra liv – det är den väntade Messias uppgift ... Men är Jesus den verklige Messias, eller ska vi vänta på någon annan?
Det mesta av det vi vet om den utvalde, han som ska frälsa oss alla, får vi från profeten Jesajas bok. Jesaja levde och profeterade omkring 700-talet f.Kr., alltså ungefär 700 år innan Jesus föddes.
Den förbjudna frukten – varför var kunskapen om gott och ont inte menad för oss?
Varför skulle Gud förbjuda Adam och Eva kunskapen om gott och ont? Det verkar märkligt, eftersom inte ens frukterna från livets träd var förbjudna för dem. Och när Gud förbjöd dem att äta av dessa frukter förklarade han vad det var för träd. Gud ville att vi skulle veta att han inte hade menat kunskapen om gott och ont för oss. Varför?
Hur ska en kristen förhålla sig till en pandemi?
Ett okontrollerbart virus färdas likt en väldig storm över kontinenterna och smittar människor omkring oss. För en del av oss tar det ifrån oss arbetet och livet hos människor vi älskade. Vi känner oss hopplösa inför ett virus som vi inte har någon behandling mot. Det känns som att driva omkring i en liten båt mitt i en storm.
Jag passar inte in i den här världen
”Vad jag än gör är jag en utomstående. Dag efter dag bekräftas det att ingen tycker om mig, att ingen behöver mig. Jag känner mig eländig bland människor som har gjort raketkarriär, som har glada familjer och kolleger som respekterar dem. Jag står inte längre ut med alla dessa lyckliga ansikten omkring mig i en värld där jag inte passar in …” – Känns den här känslan bekant?
Du är inte ensam. Vi är miljoner, precis som du. Många av oss hör inte hemma i den här världen.
Var inte rädd, för Gud är med dig
Ibland blir vi rädda för något. Det kan vara rädslan för att förlora en familjemedlem, rädsla för döden eller för förföljelse, för att förlora jobbet, för att gå i pension … Vad ska vi göra när vi är rädda? Hur kan vi stå emot rädslan på egen hand? Vad säger Bibeln om rädsla?
Jag känner mig vilsen och trasig …
”Jag känner mig vilsen, hopplös, trasig och ensam. Jag är helt ensam i kampen med det här meningslösa livet, och ingen bryr sig om mig.” – så känner vi oss ibland.
Varför finns det så många kristna kyrkor?
Det finns så många kyrkor i världen, var och en med sina egna traditioner, ritualer och trosuppfattningar. Vilken av dem ska vi ansluta oss till?
Katolska, ortodoxa, baptistiska, lutherska, metodistiska, presbyterianska … Det finns dussintals stora kristna samfund, och många kyrkor tar ofta avstånd från andra kyrkor genom att framhålla skillnader i ritualer och tro.
Är det bra för kristendomen att det finns olika kyrkor, så att var och en kan ansluta sig till den kyrka som passar honom bäst?
Är jag frälst?
Människor får ofta frågan om de är frälsta, eller så oroar de sig för sin frälsning eller är rädda för döden.
Från början skapade Gud oss för att vi skulle vara med honom i Edens lustgård. Men Eva och Adam åt av den förbjudna frukten, och därmed kom synden in i våra liv. Och synden skiljer oss från Gud. Det finns inget liv utan Gud. Synden leder till döden …